torsdag 29 april 2010

Gaffatejp mot vårtor

Pojken min har en vårta på foten, och varje morgon och kväll penslar vi på vårtmedel som stinker något alldeles förfärligt. Men kanske gaffatejp går lika bra? Det visar i alla fall en amerikansk studie av Dean Focht III, Carole Spicer och Mary Fairchok, The efficacy of duct tape vs cryotherapy in the treatment of verruca vulgaris (the common wart).

Civilstånd som faktor

Inte sällan samlar man in information om civilstånd – ogift, gift, frånskild, änka/änkling, etc – i hopp om att kännedom om detta skall kunna bidra till förståelsen av exempelvis behandlingsutfall av psykoterapi. När sålunda blir dags för analys av resultatet, är det vanliga att lägga in civilstånd (i form av dummy-kodade variabler) i en linjär matematisk modell för att predicera utfallet av behandlingen, mätt med lämpligt psykometriskt instrument.

Hur meningsfullt detta är insåg man för mer än 20 år sedan:
Occurence represents the first and most basic property of a transition. In family surveys, we collect this information by merely asking the respondent whether they ever married, had a child, or divorced. Clearly, some potentially important facts are ignored by focusing solely on the occurence of an event. In the case of divorce, we do not know how long the person has been divorced, wheter it was the first or second divorce, or whether the event occured immediately after marriage or many years later. No information is collected on the context of the divorce, economic or otherwise. Despite this incomplete account, a number of studies continue to rely on it. (Elder, 1991, s. 33–34)
Elder, G. H. (1991). Family transitions, cycles, and social change. I P. A. Cowan & M. Hetherington (red.), Family transitions (s. 31–57). Hillsdale, NJ: Lawrence Erlbaum.

onsdag 28 april 2010

Familjer i förändring

Det engelska ordet transition betyder ”övergång, förflyttning; förändring, omvandling”. Det är ett begrepp som ofta används när man vill undersöka omvälvande förändringar hos individer (komma i puberteten, bli arbetslös, gå i pension, förlust av anhörig, drabbas av naturkatastrofer, etc) och familjer (giftemål, bli föräldrar, skilsmässa, etc). Men kan man verkligen säga att alla de händelser och processer som man kallar ”transitioner” handlar om samma sak?

Philip Cowan (1991) gör en viktig distinktion mellan normativa transitioner, övergångar som alla individer och familjer förväntas göra, och icke-normativa transitioner som är oväntade bara en del genomgår. Utvecklingspsykologin utgör ett exempel på det förstnämnda, där barnet förväntas ta sig igenom ett antal nödvändiga utvecklingsstadier. Exempel på icke-normativa transitioner är giftemål och jordbävningar, som naturligtvis inte kan förväntas inträffa för alla.

Cowan betonar att det inte räcker med att något hänt för att det skall betraktas som en fullbordad livsförändring, utan det krävs någon form av kvalitativ förändring:
For a life change to be designated as transitional, it must involve a qualitative shift from the inside looking out (how the individual understands and feels about the self and the world) and from the outside looking in (reorganization of the individual's or family's level of personal competence, role arrangements, and relationships with significant others). Passing a life marker (e.g., entering school) or changing one's identity (e.g., becoming a husband or father) does not in itself signify that a transition has been completed. (Cowan, 1991, s. 5)
Cowan skiljer mellan transitionens process och struktur. Process beskriver Cowan som den dynamik eller de ”mekanismer” som driver på en transition, vilken ”väg” som individen eller familjen tar genom transitionen och vilken grad av anpassning som uppnås efteråt. Med struktur menar Cowan hur de olika delarna i systemet hänger ihop, summerat som självbilder, roller och relationer.

Cowan betraktar transitionens struktur ur två perspektiv, dels inifrån och hur individen (eller familjen) ser på sig själv och sin omvärld, dels utifrån och hur individen (eller familjen) förändrar sina roller och förmågor att hantera den nya situationen.

Om man utgår från inifrånperspektivet, finns det någon form av upplevd diskontinuitet, det finns ett före och efter transitionen:
There is a perceived discontinuity between the way it was and the way it seems to be now, and, usually, this change is accompanied by some emotional turmoil.
Diskontinuiteten gäller individens självbild (”sense of self”), antaganden om världen (”assumptive world”) och affektreglering (”affect regulation”) i form av intrapsykiska copingstrategier. För alla tre aspekterna ger Cowan exempel på hur detta kan appliceras på individier, familjer och samhällen; Cowan gör anspråk på att definiera transitioner på ett sådant sätt att de kan användas på flera analysnivåer (implicit tycks hans sätt att resonera kring jämvikt och delarnas ömsesidiga beroende av helheten ha en systemteoretisk utgångspunkt). Vidare menar han att det måste ske en kvalitativ förändring i alla tre av dessa aspekter för att vi skall tala om en transition i egentlig bemärkelse.

När det gäller utifrånperspektivet räknar Cowan upp rollförändringar (”role reorganization”), förändrad personlig kompetens (”restructuring personal competence”), förändrade relationer (”reorganization of relationships”) samt affektreglering (”affect regulation”) i termer av interpersonella copingstrategier.

Cowan resonerar en del kring sårbarhets- och skyddsfaktorer (en del familjer klarar förändringar, andra inte) och nämner tre tänkbara faktorer: situationens krav, individens (eller familjens) resurser samt individens (eller familjens) tolkning av tituationen. Slutligen problematiserar Cowan sin egen definition med att det inte alltid är så enkelt att urskilja var en förändring börjar och var den slutar:
Given the fact that two or more transitions can be simultaneous (fatherhood, job change), overlapping (late adolescence, career choice), or sequential (marriage, parenthood, or vice versa), it would seem difficult to find two periods of stability that a transition is supposed to bridge. My tentative conclusion is that stability and change are relative terms. […] We need to integrate the views of the subjects we follow longitudinally; their responses to interviews and questionnaires may inform us about how they mark off periods of stability and change as they move from the past, through the present, toward the future. (Cowan, 1991, s. 25)


Cowan, P. A. (1991). Individual and family life transitions: A proposal for a new definition. I P. A. Cowan & M. Hetherington (red.), Family transitions (s. 3–30). Hillsdale, NJ: Lawrence Erlbaum.

Ett dåligt exempel på användning av siffror

Lennart Sjöberg skriver om kvinnliga chefer och balans i livet. Utan att bestrida riktigheten i att kvinnliga chefer har svårare än män att finna balans i livet, är inlägget ett exempel på hur man inte skall göra med siffror.

För det första, vad betyder siffrorna? Sjöberg skriver att det är ”data som samlats in med UPP-testet”, men den genomsnittlige läsaren vet förmodligen inte vad det är (jag vet det exempelvis inte).

För det andra, skalan på stapeldiagrammet börjar på 2,5 i stället för 0. Det innebär att den relativa skillnaden mellan såväl chefer och icke-chefer som män och kvinnor överdrivs. Kvinnliga chefer ser ut att skatta ungefär en tredjedel av de manliga chefernas poäng på UPP-testet, medan det i själva verket rör sig om tre fjärdedelar. Förhållandet mellan manliga och kvinnliga chefers skattningar är alltså inte 3:1, som diagrammet vill påskina, utan 4:3.

Man kan tycka att en professor i psykologi skulle vara mer noggrann med siffror, även i populärvetenskapliga sammanhang.

onsdag 14 april 2010

Om att gå vilse bland siffror

Once upon a time, statisticans only explored. Then they learned to confirm exactly—to confirm a few things exactly, each under very specific circumstances. As they emphasized exact confirmation, their techniques with past insights became less flexible. The connection of the most used techniques with past insights was weakened. Anything to which a confirmatory procedure was not explicitly attached was decried as “mere descriptive statistics”, no matter how much we had learned from it.
(John Wilder Tukey, Explorative Data Analysis, 1977)