Ett dåligt exempel på användning av siffror

Lennart Sjöberg skriver om kvinnliga chefer och balans i livet. Utan att bestrida riktigheten i att kvinnliga chefer har svårare än män att finna balans i livet, är inlägget ett exempel på hur man inte skall göra med siffror.

För det första, vad betyder siffrorna? Sjöberg skriver att det är ”data som samlats in med UPP-testet”, men den genomsnittlige läsaren vet förmodligen inte vad det är (jag vet det exempelvis inte).

För det andra, skalan på stapeldiagrammet börjar på 2,5 i stället för 0. Det innebär att den relativa skillnaden mellan såväl chefer och icke-chefer som män och kvinnor överdrivs. Kvinnliga chefer ser ut att skatta ungefär en tredjedel av de manliga chefernas poäng på UPP-testet, medan det i själva verket rör sig om tre fjärdedelar. Förhållandet mellan manliga och kvinnliga chefers skattningar är alltså inte 3:1, som diagrammet vill påskina, utan 4:3.

Man kan tycka att en professor i psykologi skulle vara mer noggrann med siffror, även i populärvetenskapliga sammanhang.

Om att gå vilse bland siffror

Once upon a time, statisticans only explored. Then they learned to confirm exactly—to confirm a few things exactly, each under very specific circumstances. As they emphasized exact confirmation, their techniques with past insights became less flexible. The connection of the most used techniques with past insights was weakened. Anything to which a confirmatory procedure was not explicitly attached was decried as “mere descriptive statistics”, no matter how much we had learned from it.

(John Wilder Tukey, Explorative Data Analysis, 1977)