Psykologi som kausal respektive normativ vetenskap

Psykologi är en så bred och heterogen akademisk disciplin att man kan fråga sig om det verkligen handlar om ett ämne, eller om man kanske borde tala om flera psykologier, i pluralis. En indelning som jag brukar använda mig av utgår från Jürgen Habermas »kunskapsintressen« och skiljer således mellan psykologi som naturvetenskap (tekniskt kunskapsintresse), psykologi som humanvetenskap (praktiskt kunskapsintresse) och psykologi som samhällsvetenskap (emancipatoriskt kunskapsintresse). Gerd Christensen (2004) har skrivit en bok om psykologins vetenskapsteori med utgångspunkt i just denna indelning (även om boken är rörig intill oläslighet).

Andra indelningar är psykologi som ett »utifrånperspektiv« som betonar prediktion och mätbarhet eller psykologi som »inifrånperspektiv« som betonar upplevande och meningsskapande. Detta motsvarar ofta distinktionen mellan så kallade kvantitativa och kvalitativa forskningsmetoder, men benämningarna »kvantitativ« och »kvalitativ« är problematiska eftersom det antyder att skillnaden är metodisk och bara handlar om vilken typ av data man analyserar, quantitas eller qualia. I själva verket handlar skillnaderna om epistemologi – vad är kunskap och vilken kunskap om människans psyke är egentligen möjlig?

Fathali Moghaddam (2005) gör en vid första anblicken elegant indelning i psykologi som kausal respektive normativ vetenskap:

Thus, a foundational division … is between psychology as a causal science, attempting to identify cause–effect relations in thought and action, and psychology as a normative science, exploring regularities in thought and action in association with norms, rules, values, and other features of culture. (Mogghaddam, 2005, s. 7)

Den förstnämnda skulle således motsvara psykologi som naturvetenskap och de kvantitativa metoderna, medan den senare berör människan som meningsskapande varelse i en kulturell kontext, eller kort sagt tolkande forskning. Det återstår att se om Mogghaddams indelning står sig i längden.

• Christensen, G. (2004). Psykologins vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur.
• Moghaddam, F. (2005). Great ideas in psychology: A cultural and historical introduction. Oxford: Oneworld.